När vi flyttade till huset i höstas så ville inte vår hyresägare från förra huset att vi skulle lämna vår pallkrage med jordgubbar. Sagt och gjort fick vi flytta själva pallkragen och försöka få med oss alla jordgubbar i samma veva. Tyvärr, nu när våren och sommaren kom insåg jag att hälften av alla plantorna dog.
Som tur är hade jag mina svärmor här på besök i helgen som hade med sig ett gäng plantor till som jag kunde fylla på pallkragen med.
Och jag lyckades även slita bort allt gräs bakom pallkragen. Så nu syns den fina stenmuren bakom också.
Dessvärre har jag upptäckt att mina höns har börjat utforska större delar av trädgården. Även så jordgubbslandet!
Så nu måste jag nog ta och bygga något så de inte kommer åt mina stackars plantor. Någon som har några matnyttiga tips?
Hönshuset fanns redan på plats när vi flytta hit till vårt hus. Där i hönshuset fanns redan ett värprede på sex fack. Vi har idag bara fem stycken hönor.
Men ändå lustigt nog väljer de ibland att sitta två i samma rede. Det syns på bilden här ovan längst ner till höger. Har försökt googla lite, men det enda jag hittade då var att om de ruvade två samtidigt och man vill ha kycklingar bör man sära på de innan kycklingarna kläcks. Just för att när första kycklingen kläcks går båda samtidigt. Men våra hönor ruvar inte. Eller vad vet jag, jag är trots allt fortfarande nybörjare så jag tror inte jag har hundra fattat hela den processen varje gång. Däremot tycker jag de ligger där väldigt kort tid och går sedan ifrån redet hela dagen så har svårt att tro att de ruvar på riktigt. Får nog läsa på lite mer om hela den grejen till den dagen man väljer att eventuellt kläcka kycklingar, är bra sugen på det!
En av helgens projekt har varit att få upp pallkragarna som jag ska ha till min bokashikompost (läs mer om bokashi här). Jag tänkte som sagt att kunna ha de i närheten av de andra pallkragarna så det kommer vara nära och bra att bara fösa i mellan de olika pallkragarna när ny jord har kommit.
Så efter mycket om och men fick jag äntligen upp dem. Det är rätt kämpigt då vi har fruktansvärt mycket mygg här ute på landsbygden. Som tur är har jag gjort ett hemmagjort myggmedel som fungerar väldigt bra! Gäller bara att smörja sig ofta, vilket är min mindre starka sida.
I dagsläget har jag hunnit fylla en av pallkragarna med en massa ogräs och den andra gräsklipp. Må kanske se ut att vara mycket men jag har inte heller lagt ut det varken jämnfördelat eller tryckt ihop det. Dessutom så satte jag min första bokashihink på jäsning igår. Så på söndag nästa vecka ska den grävas ner. Ska bli mycket spännande och se hur det kommer arta sig!
Paret som ägde vårt hus innan oss har gjort ett hästjobb på gården. Kanske inte att de har gjort den perfekta trädgården med massa rabatter eller sådant som jag egentligen inte heller är intresserad av. Det de däremot gjorde var att de kapade en massa träd. Om jag har fattat det rätt så säkert en 25-30 stycken. Det har gjort att det är en massa stubbar lite här och var, för troligtvis hann de inte göra sig av med själva stubbarna då de själv bodde här i cirka 1,5 år. Och då har de även renoverat hela boendearean i huset. Jag har absolut inget att anmärka på att de kapade träden då det har gjort att vi har vår fantastiska kvällsvy med solnedgången så man ser den från vår altan. Ja, helt enkelt ett fantastiskt ljusinsläpp in till tomten.
I vilket fall som helst så finns några få av stubbarna i själva trädgården. Stubben som syns på bilden ovan hade hemskt mycket gräs som gjorde att det upplevdes väldigt stökigt. Så i fredags så bestämde jag mig för att börja rensa bort gräset. Hade först tänkt att bara klippa ner det, men ides inte ta fram någon grästrimmer så jag började lätt att rycka bort gräset.
Och titta vad jag hittade! En fantastisk stenmur låg under ett tjockt lager gräs. Jag undrar om någon ens har rensat bort gräset under de senaste 10 åren? Än har jag inte lyckats fått bort allt heller då det slet så oerhört på ryggen men jag kunde se att stenarna längst inunder låg långt under gräsmattan. Vilket gör att jag misstänker att ingen har rensat där på många år och därför har gräsmattan börjat växa över själva muren. Tycker det är jättesynd för den sätter en jättefin prägel i trädgården. Egentligen hade jag tänkt att försöka få bort stubben inom snar framtid men tycker nu den är jättecharmig och funderar på att dekorera den på något sätt. Något tips?
Bättre sent än aldrig. I torsdags släppte vi en ny video från när vi släppte ihop tuppen med hönorna.
Om ni undrar varför jag ser så sur ut i slutet är för att Nicklas tyckte vi skulle stå i motljuset och jag är lite ljuskänslig. Så är egentligen inte alls sur utan bara lite lätt störd av ljuset i ögonen, haha. Och btw, jag borde bli bättre med solskyddsfaktor inser jag när jag ser denna video! Ops…
I år var faktiskt det första året jag verkligen hade en plan att sätta alla mina plantor från grunden, från frö till skörd. Tidigare år har jag bara testat göra det på gurka, ärtor och majs. Om man bortser från ärtorna har alltid sått dessa försent. Tomatplantor har jag fått av min snälla svärmor som också tycker om att odla. Så jag har odlat tomater tidigare år också dock inte från grunden själv. När jag då sådde mina körbärstomater i februari hade jag ingen aning om hur detta skulle ske. Så för det första råkade jag plantera tok för många där och då. Jag har inte haft plats här hemma för dem. Körsbärstomater är den typen av plantor som växer enormt mycket, främst på höjden. Och nu har jag dessutom inte fått ut alla på sina platser då jag fortfarande inte hunnit göra klart sålåda nummer två i växthuset.
Men i dagsläget har i alla fall de som har blivit utplanterade vuxit sig hyfsat. De har trots allt fått några törnar. Bland annat att jag inte haft tillräckligt med kärl så jag har kunnat omskola dem på ett vettigt sätt. Nästa år ska jag bunkra mjölkkartonger redan när jag sår fröerna i sina sålådor. Men även växthuset som välte och total förstördes – läs här. Så därför blev jag så glad i måndags när jag hittade mina första påbörjade tomat att bli mogen.
Och nu idag hade den blivit så härligt röd och fin! Så nu är den första tomaten skördad och väntar nu med spänning på att fler ska bli röda och fina!
Måste bara börja med att jag har inget samarbete alls med detta inlägg. I wish I had!
Jag har tidigare sett på andra bloggar att det har kommit ett nytt tuggummimärke , Zinq, som ska ha tuggummin som har smak som räcker längre. Jag nu under en tid försökt hitta detta märke och igår hittade jag det på Coop i Robertsfors.
Nu har jag testat med smaken melon mint. Och ja! Den håller verkligen vad den lovar. Smaken håller sig längre. I vanliga fall med andra märken måste jag börja med minst två tuggummin för att känna smaken alls tycker jag. Sedan därefter fyller jag på med nytt tuggummi med jämna mellanrum för att smaken ska kvarstå. Detta har gjort att jag har problem med mina käkar på grund av detta.
Men dessa jag har testat behövs bara ett tuggummi och smaken räcker länge ändå. Har inga känningar alls i mina käkar då det behövs bara ett tuggummi. Det bästa är att dessa tuggummin dessutom kostar som ett normalt tuggummipaket (ca 18kr) så jag kommer spara en massa pengar på att bara köpa dessa. Jag är frälst!
Jag ska med god spänning köpa fler smaker och se om de är lika bra!
Något som vi har funderat på under en längre period är det här med sophanteringen. Det är något som har stört oss sedan vi bodde i Gryssjön, det vill säga i flera år. Vi har haft dåligt samvete över den maten som har slängts men även på den ekonomiska biten har den känts konstigt att ha all sophantering i soptunnorna som kommunen tar hand om matrester när man har kunnat kompostera matavfallet. Däremot har vi tyckt att det har varit lite komplicerat kring hur vi ska kompostera. Vill inte ha för långt att lämna komposten. Hur fungerar det under vintertid? Och så vidare och så vidare…
Efter jag har börjat följa Sara Bäckmo efter ha läst hennes bok (som jag skrivit om här). Så har jag insett att det vi ska skaffa är en bokashikompost! Det vill säga är en kökskompost där du har en hink där du lägger i princip allt förutom stora benbitar tillsammans med lite kompostströ. Vår tanke från första början var att vi skulle köpa kompostströet enskilt och sedan köpa till hinkar med förslutningsbara lock. Detta just på grund utav att de riktiga komposthinkarna med tappkran kostade nästan 500 kr styck vardera och man behöver minst två. Men av en slump så hittade vi en tjej som sålde på facebook market ett komplettpaket till halva priset då det var begagnat. Win-win för oss!
Så nu har vi påbörjat med bokashin och jag är så taggad!
Hur fungerar det då?
Du behöver:
Minst två hinkar som är förslutningsbara och gärna med tappkran – en för aktiv matavfallspåfyllning och en för jäsning
Du börjar genom att ha en hink som du fyller på med dina matrester. Ha den i köket. Många har den i skåpet under diskbänken. Vi har dock inte plats för den där så vi har den där vi sorterar pant i köket. Komposthinken tar i princip allt i matavfall förutom just stora benbitar men man ska även undvika flytande matrester som såser, mjölk m.m. Annars exempelvis matrester så som kött och fisk, frukt och grönsaker. Den tar även saker som tepåsar, kaffesump och äggskal. Du kan även lägga i blomblad och små kvistar men även små mängder av servetter och hushållspapper. I samband med att du börjar fylla ska du ha två matskedar av kompostströet i botten. Därefter ska du ha i kompostströ för varje gång du fyller på hinken. Jag brukar fylla på lite över när man ser att inte ströet syns längre. För ibland slänger man ner mindre saker som mindre frukt och då känns som om man slösar på kompostströet. Man ska räkna att cirka två matskedar per liter matavfall.
När du fyllt en hink ska denna stå och jäsa i två veckor i rumstemperatur gärna så varmt som möjligt. Den bör dock inte överstiga 40°C och inte stå i direkt solljus. Märk gärna upp vilket datum jäsningen är klar alternativt när du började jäsa, så det är lätt Det är nu det är mer fördel att ha en hink med tappkran för man behöver dränera bort vätskan i jäsningen några gånger i veckan och i dessa hinkar jag köpte så finns det en bottenplatta med dräneringshål så man kan sedan med lätthet bara tappa ur vätskan. OBS – behåll vätskan i någon behållare, exempelvis en flaska, då denna vätska är en fantastisk växtnäring som du kan späda ut med 1:100 när du ska vattna. Ett perfekt gödsel!
När jäsningsperioden är klar kommer matavfallet se ut precis som det gjorde innan jäsningsperioden. Så du har ingen jord nu! Just varför man väljer istället att skaffa bokashi istället för att göra normalt är att kompostströet har startat igång en jäsning- och syreprocess som gör att när man sedan gräver ner matavfallet i jorden kommer att bli till jord betydligt mycket snabbare än en vanlig kompostprocess. Därav får en mer näringsrik jord på betydlig snabbare tid.
Så därför kommer man både spara på både miljö och pengar när man har en mindre sophantering. Men även så sparar man pengar på att slippa köpa ny jord, vilket jag gjort en hel del nu när jag flyttade hit.
Min tanke nu är att jag ska skaffa två pallkragar som kommer bli de två kompostpallarna bredvid de andra pallkragarna. Så det är nära och bra till de andra odlingarna. Viktigt i övrigt är att man också har något som gör att skadedjur inte kommer åt komposten. Så jag kommer främst ha ett kompostgaller över, men är även lite lurig på att ha exempelvis en fiberduk. Men det vet jag inte hur mycket det hjälper. Det tåls att fundera på.
Nytt inlägg om ägg, hehe. Hur som helst så har jag tidigare nämnt (läs här) att värpningen av äggen kom gång för några veckor sedan. Jag jämförde storleken då mycket med ett köpt ägg och deras ägg då vad vi vet så skulle hönorna vara ca 19 veckor när vi köpte dem. Det vill säga att de är unghöns. Vi har nu också kunna se att storlekarna varierar och nu när vi kläcker äggen så inser vi många gånger att i de större äggen är det två gulor i.
Olika storlekar från våra hönor. Troligtvis dubbla äggulor i det till vänster och enkel äggula till höger.
Jag tycker det är fantastiskt roligt att se skillnaden på äggen och efter ha läst på så verkar dubbla äggulor även bekräfta att våra hönor är unghöns. Det ska vara ett tecken på att deras äggtillverkningssystem inte har kommit helt till rätta än och är vanligt bland unga hönor. Det kommer att fixa till sig med tiden om jag förstått det hela rätt.
Nu har det faktiskt gått en hel vecka sedan vi lyckades skörda vår första skörd av ruccolan och spenaten som jag sådde i pallkragarna sista maj! Har nämnt det bland annat i det här inlägget. Det vill säga på 14 dagar har det lyckats bli varsin djupskål med 7 plantor ruccola och 13 plantor spenat! Utav denna skörd använde vi och blandade i med lite ris, skinka, ost, gurka och tomat så det blev som en sallad med ris. Helt fantastiskt gott!
Och egentligen det är mest galet är att redan igårkväll hade jag smått panik över att det faktiskt är dags att skörda nästa sväng åter igen även om det är så oerhört roligt så är det lite små stressigt att hinna med allt! Så det är en av dagens bockning av att-göra-listan.
Detta är en jämförelsebild mellan strax innan vi plockade första skörden förra veckan och hur statusen såg ut igårkväll. Jag är faktiskt mäkta imponerad med tanke på att detta är växtzon 5 i Västerbotten. När vi plockade första skörden så vet jag att en närstående utbrast över att det kändes som om jag började så för tidigt! Men vad jag vet så kan man till och med vinterså spenat. Ruccolan vet jag inget om men tänker att det måste testas framöver. Ändå känner jag en enorm glädje att det är så lättsamma plantor.
Och så här som bilden ovan ser det ut just nu i sin helhet i just denna pallkrage. Man ser att ärtorna är på gång på höger sida i planteringen. Så otroligt kul! Dessa är verkligen uppskattade av vår familj så dessa är faktiskt de jag har sått sedan jag hade möjlighet till rabatt i vår första trädgårsgårdsdel på vårt radhus i Stavreviken för evigheter sedan. Nästa år blir det nog att jag odlar alla dessa tre var för sig i varsin pallkrage för varje sort är så uppskattad av varje familjemedlem. Dessutom bra att veta är att ärtor som sockerärtor brukar gödsla jorden. Så därför är dessa perfekta att byta odlingplats varje år. Av egen erfarenhet så växer de oavsett vilket dåligt år det än är, så det är en tacksam planta att plantera. En klar favorit!
