Vi hade ett fantastiskt år 2022 även om den var bitvis tung den också. Däremot var det tunga något som har lyft oss genom att bryta loss negativa energier omkring oss.
Nu är år 2023 välkommen med öppna armar vi hoppas på ett år utav full utveckling. Dessvärre verkar jag åkt på något i sjukdomsväg, så just i skrivande sekund ligger jag i sängen med drygt 38 graders feber. Dock för rastlös för att bara ligga och sova, men kan knappt sitta för det känns som om jag bara yrar.
Så jag har hunnit ägna denna dag till att sticka och att kika på fröer att beställa hem. Kan säga att jag känner mig oerhört peppad på Nelsons serie ”Odla året runt med Sara Bäckmo” för det är ett av min livs största mission att kunna ha någon form av gröda året runt. Just nu har vi bara tuppkött och ägg som vi har tillgång till året runt. Något grönt hade varit fantastiskt att även åstadkomma med!
Jag har börjat vlogga en del nu när det är rätt mycket att göra utomhus. I videon här ovan så berättar jag varför jag vill rädda daggmaskar. Vi får även titta till en höna som inte mått toppen. Jag monterar även upp växthuset som fått vila i garaget hela vintern. Hoppas ni vill titta!
Vi har ett par fantastiska dagar med sådan fin sommarvärme! Det uppskattas även om jag blivit lite solbränd på köpet trots solskyddsfaktor.
Senaste dagarna projekt hemma på gården har varit att fortsätta på de upphöjda odlingsbäddarna. Det närmar sig onekligen att börja plantera ut alla plantor som jag har förkultiverat denna vår.
Bokashihinkar på G!
Och nu i samband med det kommer även vinterns samling med bokashihinkar fram (läs mer om bokashi i detta inlägg) och luktar lite soptipp. Sorry för det den stackare som går förbi. Tur vi inte har nära till grannarna samt att det gödslas med koskit samtidigt så jag inte är ensam! Det är även tur att lukten försvinner i samband med att man täcker för den.
Jag tänker verkligen utöka min odlingsplan i år. Förra året var mitt allra första odlingsår där jag gick igenom proceduren från frö till skörd. Så när man är en helt grön nybörjare så är det oerhört lätt att man bara kör där och då. För det är svårt att planera jättemycket när man inget vet. Jag tyckte att det hela blev rörigt så min plan i år är att ha ett hum om när, hur och vad jag ska göra kring odlingen i år.
Två olika lådor för fröer. Den ena lådan är för försådd (FS) och den andra för direktsådd (DS).
Jag började med att sortera alla fröer för vilka som ska förodlas inomhus och vad som ska direktså i varsin låda. Så på så vis kan jag lättare håll kolla på var jag ska ha fröerna när snön försvinner. Jag har dessutom valt att sortera fröernas påsar i den ordning jag troligtvis kommer att så dessa, detta hjälper mig att hitta påsarna relativt fort. När jag har sått en gröda så lägger jag den påsen antingen längst bak om den inte ska användas förrän nästa år igen, alternativt om det ska sås vid ett senare tillfälle att den hamnar där den matchar ihop med andra grödors såtid. Exempelvis sår man sallat och andra bladgrönsaker gärna i förebyggande syfte på hösten för vårens skull eller eventuellt vintersådd.
Min anslagstavla på trello för att hålla koll hur, när och vad som ska sås under vissa månader.
Hur håller man reda på när allt ska sås? Jag har testat tidigare att både skriva upp i vanlig skriftlig almanacka och i en digital med påminnelser men upplevde att båda blev rätt stökiga för att hänga med. Därför har jag valt att i år ska jag starta en anslagstavla via appen Trello för att hålla koll på i vilken månad allt ska eventuellt kan börja sås i, det kan såklart ruckas på speciellt direktsådden beroende på när snön försvinner. Hur – förså eller direktså. Och såklart vilken gröda som ska sås.
Närbild på Trelloplanering med förtydligande för mitt siffersystem.
Jag har även valt att numrera alla grödor istället för att märka med namn vid tillfälle när det ska sås. Dels för att slippa skriva ihjäl mig och för det är betydligt lättare än att märka en siffra än hela namnet. Det känns dessutom som om det inte kommer bli lika rörigt med siffror som en massa namn. Sedan kommer det vara en fördel med siffror också när jag väl har börjat så allting kommer jag ha i ett excelark som jag kommer skriva in alla datum på alla grödor för olika skolningar och utplanteringar. Detta för att jag lättare kommer att utvärdera om allt blev som jag har planerat och om jag ska tänka annorlunda nästa år.
Såhär ser mitt excelark ut just nu.
På bilden ovan kan ni se varför dessutom jag har valt börja min sifferordning med nummer 2. I excelarket börjar 1 med alla staplar lodrätt så därför måste jag börja med nummer 2 för att inte allt ska bli huller om buller i hela siffersystemet. Nu är jag så otroligt taggad på att starta så det kommer ske närsomhelst!
Jag sittande med ett urval av fröerna jag har beställt.
Så även om denna vintern kom med stormfart (rent bokstavligt talat också – läs här) så känns verkligen sommaren och odlingssäsongen så nära nu! Nytt för i år blir även att försöka plantera lite blommor.
Ska försöka odla de första grödorna snart. Så kul! Ska du odla något i år? I så fall vad?
Nu har hösten kommit och mycket har börjat skördats av mitt första odlingsår! I och med att det är mitt första år för egen odling med att så från frö till skörd så har jag dels kört mitt eget race och försökt förstå vad som händer om man bara trycker ner frön i jorden. Kan man rubba på vissa ”bestämmelser”?
Vad jag testade att så i år var:
Körbärstomater
Busktomater
Spenat
Ruccola
Rödbetor
Sockerärtor
Stevia
Rabarber
Gul lök
Purjolök
Sommarmorötter
Frilandsgurka
Broccoli
Sallat
Spetspaprika
Vilka har jag lyckats mindre bra med:
Busktomaterna – Dels fick de en taskig start då jag hade inte tillräckligt med krukor och omskola de i så de fick bo trångt redan från början. Sedan har de fortfarande inte fått kommit ut i någon vettig kruka eller land för att leva som de skulle då orken försvann i samband med sjukskrivningen. Nya tag i rätt riktning nästa år.
Rödbetorna – De växte absolut, men alldeles för nära varandra för att gro till en rejäl beta. Men de få som vi fick upp i någorlunda storlek var gudomligt goda! Nästa år får de mer mellanrum.
Stevian – Växte aldrig ens upp till en gröda. Kan bero på att jag inte hade någon vermiculite. Har ännu inte bestämt om jag ska försöka så nya nästa år.
Gula löken – Har vi endast sett några få blad ur jorden. Inte testat dragit upp någon ännu, men utav det som syns ovanför jorden är de inte stora alls. Jag sådde mina från frön i år. Ska testa sättlökar nästa år, då jag hört att dessa ska vara lättare att få en skörd av.
Purjolöken – Den är också lite osäker om den ska klassas som något som gått mindre bra då jag inte testat skörda den ännu. Men de ser ytterst små ut fortfarande. Det jag har lärt mig är att de blir betydligt mycket större om man försår dem i jämförelse med att direktså. Syns väldigt stor skillnad på dem som är direktsådda och dem som är försådda. Ska bara förså purjolöken nästa år, samt försöka förså tidigare nästa år.
Sommarmorötterna – Blev otroligt missformade! De blev mest små stumpar. Började gallra de alldeles för sent samt att det kanske inte var det bästa att ha en låg pallkrage med tidningspapper i botten. Tror de fick ett stopp på grund av det. Men även dessa blev galet goda trots sitt utseende och storlek! Gallra tidigt och så med djupare grund till nästa år.
Frilandsgurkan – Glömdes också helt enkelt bort i samband med sjukskrivningen. Även denna nya tag nästa år.
Broccolin – Blev angripen av troligtvis någon form av kålmal. Kålnät ska införskaffas till nästa år!
De som gick bättre för:
Körbärstomaterna – Dessa har fått utstå mycket men ändå har jag lyckats skörda en hel del! Har knappt vattnat och även inte tjuvat de som man ska. Men ändå dyker det upp tomater här och var, även om de är pyttesmå. Så helt klart blir det körbärstomater även nästa år.
Spenaten – Gudomligt goda och kunde sköra redan efter 2 veckor. Måste så betydligt mer nästa år!
Ruccolan – Gäller samma som spenaten, dock kanske en vecka efter i skördning.
Sockerärtorna – Går varje år oavsett plats eller hur man glömmer bort dem. Älskar dessa och resten av min familj med! Nästa år ska de få något och klättra på bara.
Sallaten – Precis som spenaten och ruccolan så får man skörd väldigt fort. Dock i jämförelse med de andra två så sådde jag dessa närmare vilket är slöseri på grödan så man får mycket på en planta.
Spetspaprikan – Precis som körsbärstomaterna så blev dessa misshandlade och kunde fått bättre förutsättningar men har växt på bra trots allt!
När vi flyttade till huset i höstas så ville inte vår hyresägare från förra huset att vi skulle lämna vår pallkrage med jordgubbar. Sagt och gjort fick vi flytta själva pallkragen och försöka få med oss alla jordgubbar i samma veva. Tyvärr, nu när våren och sommaren kom insåg jag att hälften av alla plantorna dog.
Som tur är hade jag mina svärmor här på besök i helgen som hade med sig ett gäng plantor till som jag kunde fylla på pallkragen med.
Och jag lyckades även slita bort allt gräs bakom pallkragen. Så nu syns den fina stenmuren bakom också.
Dessvärre har jag upptäckt att mina höns har börjat utforska större delar av trädgården. Även så jordgubbslandet!
Så nu måste jag nog ta och bygga något så de inte kommer åt mina stackars plantor. Någon som har några matnyttiga tips?
En av helgens projekt har varit att få upp pallkragarna som jag ska ha till min bokashikompost (läs mer om bokashi här). Jag tänkte som sagt att kunna ha de i närheten av de andra pallkragarna så det kommer vara nära och bra att bara fösa i mellan de olika pallkragarna när ny jord har kommit.
Så efter mycket om och men fick jag äntligen upp dem. Det är rätt kämpigt då vi har fruktansvärt mycket mygg här ute på landsbygden. Som tur är har jag gjort ett hemmagjort myggmedel som fungerar väldigt bra! Gäller bara att smörja sig ofta, vilket är min mindre starka sida.
I dagsläget har jag hunnit fylla en av pallkragarna med en massa ogräs och den andra gräsklipp. Må kanske se ut att vara mycket men jag har inte heller lagt ut det varken jämnfördelat eller tryckt ihop det. Dessutom så satte jag min första bokashihink på jäsning igår. Så på söndag nästa vecka ska den grävas ner. Ska bli mycket spännande och se hur det kommer arta sig!
I år var faktiskt det första året jag verkligen hade en plan att sätta alla mina plantor från grunden, från frö till skörd. Tidigare år har jag bara testat göra det på gurka, ärtor och majs. Om man bortser från ärtorna har alltid sått dessa försent. Tomatplantor har jag fått av min snälla svärmor som också tycker om att odla. Så jag har odlat tomater tidigare år också dock inte från grunden själv. När jag då sådde mina körbärstomater i februari hade jag ingen aning om hur detta skulle ske. Så för det första råkade jag plantera tok för många där och då. Jag har inte haft plats här hemma för dem. Körsbärstomater är den typen av plantor som växer enormt mycket, främst på höjden. Och nu har jag dessutom inte fått ut alla på sina platser då jag fortfarande inte hunnit göra klart sålåda nummer två i växthuset.
Men i dagsläget har i alla fall de som har blivit utplanterade vuxit sig hyfsat. De har trots allt fått några törnar. Bland annat att jag inte haft tillräckligt med kärl så jag har kunnat omskola dem på ett vettigt sätt. Nästa år ska jag bunkra mjölkkartonger redan när jag sår fröerna i sina sålådor. Men även växthuset som välte och total förstördes – läs här. Så därför blev jag så glad i måndags när jag hittade mina första påbörjade tomat att bli mogen.
Och nu idag hade den blivit så härligt röd och fin! Så nu är den första tomaten skördad och väntar nu med spänning på att fler ska bli röda och fina!
Något som vi har funderat på under en längre period är det här med sophanteringen. Det är något som har stört oss sedan vi bodde i Gryssjön, det vill säga i flera år. Vi har haft dåligt samvete över den maten som har slängts men även på den ekonomiska biten har den känts konstigt att ha all sophantering i soptunnorna som kommunen tar hand om matrester när man har kunnat kompostera matavfallet. Däremot har vi tyckt att det har varit lite komplicerat kring hur vi ska kompostera. Vill inte ha för långt att lämna komposten. Hur fungerar det under vintertid? Och så vidare och så vidare…
Efter jag har börjat följa Sara Bäckmo efter ha läst hennes bok (som jag skrivit om här). Så har jag insett att det vi ska skaffa är en bokashikompost! Det vill säga är en kökskompost där du har en hink där du lägger i princip allt förutom stora benbitar tillsammans med lite kompostströ. Vår tanke från första början var att vi skulle köpa kompostströet enskilt och sedan köpa till hinkar med förslutningsbara lock. Detta just på grund utav att de riktiga komposthinkarna med tappkran kostade nästan 500 kr styck vardera och man behöver minst två. Men av en slump så hittade vi en tjej som sålde på facebook market ett komplettpaket till halva priset då det var begagnat. Win-win för oss!
Så nu har vi påbörjat med bokashin och jag är så taggad!
Hur fungerar det då?
Du behöver:
Minst två hinkar som är förslutningsbara och gärna med tappkran – en för aktiv matavfallspåfyllning och en för jäsning
Du börjar genom att ha en hink som du fyller på med dina matrester. Ha den i köket. Många har den i skåpet under diskbänken. Vi har dock inte plats för den där så vi har den där vi sorterar pant i köket. Komposthinken tar i princip allt i matavfall förutom just stora benbitar men man ska även undvika flytande matrester som såser, mjölk m.m. Annars exempelvis matrester så som kött och fisk, frukt och grönsaker. Den tar även saker som tepåsar, kaffesump och äggskal. Du kan även lägga i blomblad och små kvistar men även små mängder av servetter och hushållspapper. I samband med att du börjar fylla ska du ha två matskedar av kompostströet i botten. Därefter ska du ha i kompostströ för varje gång du fyller på hinken. Jag brukar fylla på lite över när man ser att inte ströet syns längre. För ibland slänger man ner mindre saker som mindre frukt och då känns som om man slösar på kompostströet. Man ska räkna att cirka två matskedar per liter matavfall.
När du fyllt en hink ska denna stå och jäsa i två veckor i rumstemperatur gärna så varmt som möjligt. Den bör dock inte överstiga 40°C och inte stå i direkt solljus. Märk gärna upp vilket datum jäsningen är klar alternativt när du började jäsa, så det är lätt Det är nu det är mer fördel att ha en hink med tappkran för man behöver dränera bort vätskan i jäsningen några gånger i veckan och i dessa hinkar jag köpte så finns det en bottenplatta med dräneringshål så man kan sedan med lätthet bara tappa ur vätskan. OBS – behåll vätskan i någon behållare, exempelvis en flaska, då denna vätska är en fantastisk växtnäring som du kan späda ut med 1:100 när du ska vattna. Ett perfekt gödsel!
När jäsningsperioden är klar kommer matavfallet se ut precis som det gjorde innan jäsningsperioden. Så du har ingen jord nu! Just varför man väljer istället att skaffa bokashi istället för att göra normalt är att kompostströet har startat igång en jäsning- och syreprocess som gör att när man sedan gräver ner matavfallet i jorden kommer att bli till jord betydligt mycket snabbare än en vanlig kompostprocess. Därav får en mer näringsrik jord på betydlig snabbare tid.
Så därför kommer man både spara på både miljö och pengar när man har en mindre sophantering. Men även så sparar man pengar på att slippa köpa ny jord, vilket jag gjort en hel del nu när jag flyttade hit.
Min tanke nu är att jag ska skaffa två pallkragar som kommer bli de två kompostpallarna bredvid de andra pallkragarna. Så det är nära och bra till de andra odlingarna. Viktigt i övrigt är att man också har något som gör att skadedjur inte kommer åt komposten. Så jag kommer främst ha ett kompostgaller över, men är även lite lurig på att ha exempelvis en fiberduk. Men det vet jag inte hur mycket det hjälper. Det tåls att fundera på.
