Snart har de gått ett år sedan vår förra hyresägare sa upp vårt kontrakt till huset vi bodde i då. Det var en dag som skapade stor panik och vi kom i ett överlevnadsstadie.
Vi hittade vårt nuvarande hus och var och tittade på huset samma kväll som vi fick beskedet. Mer om detta kan ni läsa här.
Så hur känner vi så här ett år senare?
Det är ett fantastiskt hus! Litet som blir energisnålt med bra planlösning så alla har möjlighet till varsitt sovrum + att nu när vi renoverade upp gillestugan så har vi ett ytterligare rum, så nu har vi även ett kontor. Allt var i princip nyrenoverat vilket har gjort att man har kunnat landa bra i chocken efteråt för att slippa renovera själv.
Vi har jättefina grannar, som är jättetrevliga och väldigt lätta och ha med att göra.
Det är lättsamt att ta sig iväg trots att vi bor ”på landet” då det är en asfalterad väg i närheten som skottas väl på vintern. Dessutom med kort pendlingsavstånd till Umeå. Vilket ha varit toppen när vi båda jobbar inne i Umeå.
Det är en fantastisk plats då man har den oerhört vackra vyn ner mot skogen med kvällssol. Dessutom att vi hade förmånen att det fanns redan ett hönshus när vi flyttade hit när vi funderat på höns i flera års tid! Dessutom med de vackra stenmurarna runt om hela gården som sätter en vacker karaktär på platsen.
Trots allt detta känner vi att när vi sökte vårt slutgiltiga hem så var det mer under överlevnadsinstinkten vi valde vårt hem. Vilket är tyvärr väldigt sorgligt, då kanske vi inte valde vad vi egentligen hade valt i slutändan. Så jag tänker inte hymla. Vi söker det rätta boendet, där vi vill bli gamla och allt det där. Men när vi hittar det, det vet man aldrig. Kan ske snart, kan ske om flera år. För denna gång kommer vi vara väldigt kräsna för att det verkligen ska bli rätt nästa gång! ? Jag älskar ändå där jag bor så länge, så vi får se när det sker.
Något som vi har funderat på under en längre period är det här med sophanteringen. Det är något som har stört oss sedan vi bodde i Gryssjön, det vill säga i flera år. Vi har haft dåligt samvete över den maten som har slängts men även på den ekonomiska biten har den känts konstigt att ha all sophantering i soptunnorna som kommunen tar hand om matrester när man har kunnat kompostera matavfallet. Däremot har vi tyckt att det har varit lite komplicerat kring hur vi ska kompostera. Vill inte ha för långt att lämna komposten. Hur fungerar det under vintertid? Och så vidare och så vidare…
Efter jag har börjat följa Sara Bäckmo efter ha läst hennes bok (som jag skrivit om här). Så har jag insett att det vi ska skaffa är en bokashikompost! Det vill säga är en kökskompost där du har en hink där du lägger i princip allt förutom stora benbitar tillsammans med lite kompostströ. Vår tanke från första början var att vi skulle köpa kompostströet enskilt och sedan köpa till hinkar med förslutningsbara lock. Detta just på grund utav att de riktiga komposthinkarna med tappkran kostade nästan 500 kr styck vardera och man behöver minst två. Men av en slump så hittade vi en tjej som sålde på facebook market ett komplettpaket till halva priset då det var begagnat. Win-win för oss!
Så nu har vi påbörjat med bokashin och jag är så taggad!
Hur fungerar det då?
Du behöver:
Minst två hinkar som är förslutningsbara och gärna med tappkran – en för aktiv matavfallspåfyllning och en för jäsning
Du börjar genom att ha en hink som du fyller på med dina matrester. Ha den i köket. Många har den i skåpet under diskbänken. Vi har dock inte plats för den där så vi har den där vi sorterar pant i köket. Komposthinken tar i princip allt i matavfall förutom just stora benbitar men man ska även undvika flytande matrester som såser, mjölk m.m. Annars exempelvis matrester så som kött och fisk, frukt och grönsaker. Den tar även saker som tepåsar, kaffesump och äggskal. Du kan även lägga i blomblad och små kvistar men även små mängder av servetter och hushållspapper. I samband med att du börjar fylla ska du ha två matskedar av kompostströet i botten. Därefter ska du ha i kompostströ för varje gång du fyller på hinken. Jag brukar fylla på lite över när man ser att inte ströet syns längre. För ibland slänger man ner mindre saker som mindre frukt och då känns som om man slösar på kompostströet. Man ska räkna att cirka två matskedar per liter matavfall.
När du fyllt en hink ska denna stå och jäsa i två veckor i rumstemperatur gärna så varmt som möjligt. Den bör dock inte överstiga 40°C och inte stå i direkt solljus. Märk gärna upp vilket datum jäsningen är klar alternativt när du började jäsa, så det är lätt Det är nu det är mer fördel att ha en hink med tappkran för man behöver dränera bort vätskan i jäsningen några gånger i veckan och i dessa hinkar jag köpte så finns det en bottenplatta med dräneringshål så man kan sedan med lätthet bara tappa ur vätskan. OBS – behåll vätskan i någon behållare, exempelvis en flaska, då denna vätska är en fantastisk växtnäring som du kan späda ut med 1:100 när du ska vattna. Ett perfekt gödsel!
När jäsningsperioden är klar kommer matavfallet se ut precis som det gjorde innan jäsningsperioden. Så du har ingen jord nu! Just varför man väljer istället att skaffa bokashi istället för att göra normalt är att kompostströet har startat igång en jäsning- och syreprocess som gör att när man sedan gräver ner matavfallet i jorden kommer att bli till jord betydligt mycket snabbare än en vanlig kompostprocess. Därav får en mer näringsrik jord på betydlig snabbare tid.
Så därför kommer man både spara på både miljö och pengar när man har en mindre sophantering. Men även så sparar man pengar på att slippa köpa ny jord, vilket jag gjort en hel del nu när jag flyttade hit.
Min tanke nu är att jag ska skaffa två pallkragar som kommer bli de två kompostpallarna bredvid de andra pallkragarna. Så det är nära och bra till de andra odlingarna. Viktigt i övrigt är att man också har något som gör att skadedjur inte kommer åt komposten. Så jag kommer främst ha ett kompostgaller över, men är även lite lurig på att ha exempelvis en fiberduk. Men det vet jag inte hur mycket det hjälper. Det tåls att fundera på.
Igår hade jag möjligheten att få ta en morgonpromenad och vädret tillät det verkligen också! Helt fantastiskt! Ingen galen storm och solen värme.
Jag valde i alla fall att ta vägen som går till byn vi bodde i förut. Det är som mycket härligare miljö och gå där samt att det är i stort sett ingen trafik. Nu så här på vårkanten är det härligt med så mycket vatten i dikena trots att myren i sin helhet verkar ha torkat upp oerhört bra. Annars händer det rätt ofta att den vägen kan vara helt översvämmad när myren är som blötast. Men jag antar det är för att det börjar närma sig sommaren allt mer och mer och snön har fått smälta bort i stort sett totalt. Fast även om ni kanske inte tror mig när jag inte har bildbevis hittade jag lite snö efter dikena när jag gick där igår.
El är något som vi alla måste ha, med ytterst få undantag. Elen är ett stort hjälpmedel i vår vardag. Den kan användas till allt från matlagning i form av köksmaskiner, vitvaror, spis och mikrovågsugn. Elen kan även användas i många andra sammanhang som att tända en ljuskälla, använda tvättmaskin, se på TV, ladda våra telefoner och andra vardagliga saker som vi tar för givet. I förra huset vi bodde i hade vi dessutom direktverkande el som uppvärmning.
Elen är så självklar! Den ska finnas där för oss dygnet om. De få gånger som man får elavbrott får man panik för att allt det viktiga försvinner. Till och med blir saker som jag tycker är mindre roligt blir dessutom svårare att utföra som matlagning, städning och tvättning. Så för mig är elen otroligt viktig!
Har man som jag nämnde tidigare direktverkande el så kan även de olika avtalen med olika elföretag vara extra viktigt. Var nyss in på Göta energi olika elavtal och kikade. Jag såg att de har ett avtal som hade passat det förra boendet ypperligt som mitt nuvarande elbolag inte har. Det var nämligen ett avtal som heter vintertrygg och innebär att man har fast elpris från 1 oktober till 31 mars. Resten av året har man rörligt pris. Vad innebär det egentligen? Jo, att under vinterhalvåret brukar ett rörligt elpris gå upp och blir dyrare. Dessutom använder man sina elektroniska saker generellt mer så har man en tryggare kostnad med ett fast pris då. Under sommarhalvåret brukar det rörliga priset sänkas och är därför fördelaktigt att ha under sommarperioden då man dessutom oftast inte utnyttjar sin elektronik i samma utsträckning. Läs mer här
Ja, jag gillar verkligen den idén med att kombinera fast och rörligt pris i ett och samma avtal. Vi har testat att ha de båda olika alternativen, men har kört på fast pris övervägande på grund utav att priser skjuter upp i höjden under vintern och här uppe i norr är vintern både kall och lång. Med direktverkande el i uppvärmning blev det extrema summor under den perioden. Samtidigt blir det surt att ha ett fast pris under sommaren när man knappt använder sig av elektroniken. Tåls att fundera på.
