Snabbsummering

Det händer så mycket just nu. Tänker att jag kommer förbi en sväng och ska göra en snabb update. Själv tycker man inget händer. Men under tidens gång när jag skrivit detta inser jag att en hel del har hänt trots allt.

Vi har skaffat getter igen.
Innan branden hade vi 12 stycken lappgetter och varit nu utan sedan dess. Så nu har vi skaffat oss fyra stycken getkillingar som nu är drygt 3 mån och utav Svensk lantras. Fyra fantastiska individer som hälsar på en varje gång man kommer ut. Ren lycka är det mest beskrivande just nu.


Vi har fått ett gäng finska lantrashöns-kycklingar från en följare. Så nu har vi dessa 13 plus våra fem ifrån våra blandrashöns.

Kitty har fått nya kaniner. Två systrar som är blandras mellan Velvet loop och dvärgvädur. Hur söta och goa som helst. Också helt underbara individer!


Fölet som fortfarande är namnlös växer så det knakar. Väldigt lugn och harmonisk.

Nu har vi äntligen dessutom hämtat hem en Subaru igen. Blir perfekt till vintern när fyrhjulsdriften är mer eller mindre ett krav.

Det har hunnit vara en regnig midsommar också.

Sally har fått nya naglar i lite diskretare touch.

Jag har testat göra rabarberbubbel åter igen. Mycket gott!

Dock ett väldigt tryck i flaskan i år i igen. Förra årets flaskor exploderade tyvärr. Årets har bara extremt mycket sprut helt enkelt.

Man har äntligen kommit och hämtat subarun som smälte i branden. Så den sista pusselbiten i det scenariot är nu borta.

En massa delar kom lastat strax innan midsommar för att bygga rundbågehallar.

Vi har börjat bygga ny väg upp till gården för att inte få den extremt branta backen under vintertid.

Snyggis har fått kommit ut på sommarbetet.

Har även hunnit vara på en begravning för finaste Solan.

Vi har även äntligen blivit med traktor, en MF135.

Jag har blivit med nya glasögon.

Även fixat nya tropiska naglar.

Påbörjat bygget av rundbågehallarna under 5 dagar. Vilket var en rejäl pärs. Var helt slut ett par dagar därefter.

Lille fölis har fått sig ett flugpannband och är obeskrivligt söt i det!

Äntligen investerat mig i en vagn att dra runt vatten över gården med i stället för att bära allt vatten var jag än ska gå.

Sist men inte minst så har Snyggingen fått sig ett färgglatt täcke som vi nu hoppas att håller helt under en låååång tid framöver.

Continue Reading

Död och åter död

Försöker att återgå till normalt liv igen. Eller ja, till att få igång bloggen igen heter det. Det händer saker hela tiden som jag skulle vilja dela med mig av men orken och tiden gör att det fallerar. Man fokusera på ett andetag i taget helt enkelt!

Så åter igen kan vi göra en snabb summering:

Vi har fått en liten kyckling som lyckades kläcka fram från vår förra hönsgrupps ägg. Vi har haft totalt 16 ägg i kläckaren men endast en kyckling kom ut tyvärr.
Så den fick leva ensam i några dagar.

Till slut fick ”Kompis” två polare att hänga med. Tyvärr, har båda de avlidit av någon märklig anledning. Och nu letar vi febrilt efter nya vänner utan framgång. Skulle tro att äggbristen som är just nu har påverkat säkert att folk blir sugen på egna höns.
Nu har vi även fått klara tecken på att Kompis är en tupp. Så nu är det bara att leta reda på ett gäng damer.

Och dessvärre måste jag även meddela att båda kaninerna har gått bort. Först Kurt, vita kaninen, som gick bort i påsk. Nu bara för några dagar sedan hittade jag Mimmi, svarta kaninen, död i sin bur.
Ingen aning om hur de har dött, men mest troligt sviterna från branden som varit orsaken antar jag. Så oerhört tråkigt oavsett vad.

Jag är så fruktansvärt less på döden nu kan jag lugnt lova. Kan bara oturen sluta nu snart?

Continue Reading

Kaninerna har överlevt branden!!!!

Ett mirakel har skett! KANINERNA HAR ÖVERLEVT BRANDEN!!!! Förlåt, jag är inte utropsteckenmissbrukare i vanliga fall, men detta är för sjukt för att vara sant!

Det var igår, två veckor och två dagar efter branden, som N ringde mig när jag var på mitt avbytarjobb. Jag gick i godan ro och hämtade massa kor som inte självmant gått in mjölkroboten.
N: Du, jag har ett litet dilemma. Jag kikade in i ladugården nyss och tyckte jag såg Mimmi hoppa där inne.
Jag: Eh men va? Är du säker? Det är ju helt sjukt.
N: Nej, jag trodde först det var en hare men ser nu att det är Mimmi… OCH NU SER JAG KURT OCKSÅ!

Barnens kaniner Mimmi (svarta kaninen) och Kurt (vita kaninen) efter branden som fått komma till en provisorisk bur tills vidare.

Strax därefter lade han på för att komma fram till hur han skulle lösa situationen.
Det är inte många gånger i mitt liv jag har gråtit av lycka men denna gång var det ett sådant tillfälle man kan inget annat. Tills oron kommer.. Är de skadade? Har de öronen kvar? Haltar någon? Hur magra är de? Är det bara att avliva dem?

Mimmi, maj 2021.

Han ringde upp lite senare och berättade att han hade fått tag i Kurt och att han höll på att fånga Mimmi. Och mitt i samtalet lämnar han allt och lyckas fånga henne. Så fantastiskt!
Förutom att de bara har överlevt branden så är det fascinerande att de dessutom var i stort sett utan skador! Mimmi såg ut att ha lite mindre päls än vanligt men att hon inte tappat mer fluff i den branden är ett under.
Annars var Kurt inte fullt lika vit längre.

Kurt december 2020

Dem var såklart hungriga. Och alla typiska livstecken fanns där. De åt, drack, bajsade, kissade och skuttade. Självfallet har vi även rådfrågat veterinär och så länge inget annat avvikande sker behövde vi inte uppsöka dem.

Alla i vår närhet och även så vi fattar inte alls någonting kring detta.
Hur har de överlevt branden och brandröken?
Hur har de inte dött av skräck när lågorna kastades på dem?
Hur har de klarat sig utan mat och vatten i drygt två veckor?
Hur har de överlevt rävarna som smyger förbi här titt som tätt?

N hade precis lämnat av Kitty till skolbussen när han fann kaninerna, så hon var helt ovetandes. Så när hon kom hem från skolan så stod jag och Sally ute och mötte upp henne för att se om hon upptäckte att det var uppskottat till kaninburen.
Det gjorde hon inte men när hon upptäckte det så var det enda hon kunde säga var: Hur? Och skratta i mellan med ett nytt – hur?

Monty Python and The Holy Grail – The Killer Bunny scene. För dig som är känslig och inte sett tidigare varnar jag för något otäck scen.

Jag har alltid sagt sedan vi fick Kurt att han är kaninen från Monty Python and The Holy Grail s scen med mördarkaninen på skoj. Jag funderar så skarp numera om på riktigt att det ligger något i det.
För alltså vad klarar inte våra kaniner om de inte klarade en brand som denna? De är riktiga monster-super-kaniner! 😎

Continue Reading

Någonstans tappade jag bort mig själv

Någonstans glömde jag bort mig själv i några månader och till slut hamnade jag här igen. Så HEJ!

Stora delen varför jag nu återvänder efter drygt en halvårs tystnad är för att jag försökte mig på ett tag att skapa igång en blogg på Tarva gård. Fick tyvärr idétorka med detsamma just för att man har för många hjärnspöken. Sedan har allt bara runnit ur händerna på mig.
Men nu är jag här igen, åter på min egen plattform igen. Nu ska jag inte skaffa mig själv några måsten eller andra typer av krav då jag genomgår just nu en period där jag nästintill är utbränd. Jag vill inte ha några fler skuldkänslor. Så det kommer jag be om ursäkt på förhand för att det kan verkar något hattigt i antal inlägg och hur de kan vara upplagda.
Denna blogg kommer endast vara för att få ur min kreativa sida för skrivandet och för dokumentering.

Men vi kan återgå till var jag är livet idag.

  • Jag är kvar på mitt ”nya jobb” som jag nämnde i detta inlägg. Det vill säga som avbytare på en mjölkgård. Trivs som fisken i vattnet!
  • Vår djur just nu är 8 getter (Ralf, Elof, Kruse, Kaffe, Thora, Nonno, Jiri och Baby face), två minigrisar (Alex och Sigge), två kaniner (Kurt och Mimmi), 5 ankor (namnlösa allihopa), ca 30 höns (vissa namngivna och vissa namnlösa) och tre katter (Wille, Dixie och Saida).
  • Det enda sociala mediet som använts frekvent under denna period är vår youtubekanal. Snart är vi äntligen i den gyllene siffran 1000 prenumeranter, endast drygt 30 stycken kvar!
  • Jag håller fortfarande på med hästar och håller hårt i Snyggingen! Men utöver honom skaffade jag tillsammans med ett par vänner ett dräktigt kallblodssto som fick sin lilla fölunge den 27/4. Så just nu har jag hand om 3 stycken hästar. Så himla roligt!
Wild Fortuna (Fortuna eller fölis som hon kallas i folkmun)
u: Ivarsodina
e: Mörtverdt Jerkeld
ue: Bork Odin

Ja, det var lite kort och gott. 🙂 Nu är det dags att självrehabilitera och ta vara på mig själv och att skriva något i bloggen är ett stort steg i den riktning för min del.

Väl mött till nästa gång!

Continue Reading

Kurt har flyttat in

God morgon!

I går fick vi äntligen hem Pelles bror Kurt hem till oss. Han har tidigare bott hos några vänner som trodde han var en Elsa egentligen, men så var inte fallet. Och vi ville egentligen ha honom redan från start om det var någon kanin extra vi skulle ta. Så när vi upptäckte att Elsa var en Kurt så bestämde vi att han fick flytta hem till oss istället.

Jag älskar verkligen att de är så himla olika varandra även om de är från samma kull och allt. Men de är både så genuint gosiga och lojala kaniner så hälften vore nog. Underbara djur! Så Pelle är mer lik sin pappa som är en lejonhuvad kanin (dock var han helvit istället) och Kurt är mer lik mamma som är 50% lejonhuvad och 50% hermelin. Hon är korthårig svart och vit.

Men allt känns än så länge jättebra med två kaniner i hushållet. Så småningom ska vi antingen kastrera en av dem eller båda och då får de bo i Pelles bur som är betydligt större än den tillfälliga Kurt har. Så länge får de båda nosa på varandra genom burgallret. Och kanske framöver att de får gå lösa samtidigt. Men man vill verkligen inte förhasta allting i onödan! Lugn och fin – mandarin, som Nicklas alltid säger.

Continue Reading